Så stark vilja!
Fyllde år i fredags, och man kan väl säga att jag blev frisk i precis rätt stund. På morgonen mådde jag skit, så Riakrd fick vara hemma från jobbet då med. Men under dagen så blev jag bättre, och framåt kvällen så mådde jag som vanligt. Så vi gick ut och åt, sedan bowlade vi och tillsist hamnade vi på någon pub. Hur trevligt som helst! Men såklart så kunde vi inte ta ett endaste kort, för kameran hade visst inga batteriet. Tråkigt.
Inatt hade Bella en jobbig natt. Vaknade hur många gånger som helst, men hon gav oss sovmorgon ända till klockan nio istället. Då känns det lite lugnare.
Hon har förövrigt haft ett sådant sjukt temperament dom senaste dagarna. Det är helt galet vad arg hon kan bli när hon inte får som hon vill. Skriker så högt hon bara kan, vrider och slänger sig, sprattlar och har sig...ja, gud vet vad. Hon har haft en stark vilja länge, men nu är det helt hysteriskt. Hur gör man då? Igår kunde jag inte ens byta hennes bajsblöja själv, så Rikard fick komma och hjälpa till. Allt bara hamnade överallt (mysigt) för att hon vägrade ligga still, och hon slogs och skrek och jag visste inte alls vad jag skulle göra haha.
Inatt hade Bella en jobbig natt. Vaknade hur många gånger som helst, men hon gav oss sovmorgon ända till klockan nio istället. Då känns det lite lugnare.
Hon har förövrigt haft ett sådant sjukt temperament dom senaste dagarna. Det är helt galet vad arg hon kan bli när hon inte får som hon vill. Skriker så högt hon bara kan, vrider och slänger sig, sprattlar och har sig...ja, gud vet vad. Hon har haft en stark vilja länge, men nu är det helt hysteriskt. Hur gör man då? Igår kunde jag inte ens byta hennes bajsblöja själv, så Rikard fick komma och hjälpa till. Allt bara hamnade överallt (mysigt) för att hon vägrade ligga still, och hon slogs och skrek och jag visste inte alls vad jag skulle göra haha.
Hjärtat
Några av er har sett denna bild på facebook redan, men här har ni min underbara lilla tofstjej i fredags.
Åh vad jag älskar dig min lilla groda!
Åh vad jag älskar dig min lilla groda!
Nu är jag tillbaka!
Äntligen! Nu har vi fått hem rätt sladd, så jag är glad. Förutom att jag gått och blivit sjuk igen. Isabella är på bättringsvägen, men jag ligger i soffan och snorar. Rikard fick sluta en timme tidigare idag för att komma hem och ta hand om mig. Eller ja, snarare Isabella då hon velat leka apa hela dagen. Han köpte med sig en påse Polly iallafall, så att så synd är det väl inte om mig hehe. Men jag vill bli frisk nu! På fredag fyller jag år och då är tanken att vi ska ut och äta och bowla, men är man sjuk så går det ju knappast.
Förresten, igår matvägrade Isabella. Till middag åt hon knappt någonting, och tre timmar senare när det var dags för vällingen så ville hon inte ens smaka på den. Så hon fick gå lägga sig med tom mage, och vi förberedde oss på en riktigt dålig natt. Men vet ni vad? Hon sov hela natten! Från 20.30 - 07.00. Vi kanske ska sluta mata henne hehe. Skämtåsido, det var iallafall helt underbart att få sådan sammanhängande sömn!
Förresten, igår matvägrade Isabella. Till middag åt hon knappt någonting, och tre timmar senare när det var dags för vällingen så ville hon inte ens smaka på den. Så hon fick gå lägga sig med tom mage, och vi förberedde oss på en riktigt dålig natt. Men vet ni vad? Hon sov hela natten! Från 20.30 - 07.00. Vi kanske ska sluta mata henne hehe. Skämtåsido, det var iallafall helt underbart att få sådan sammanhängande sömn!
Här har ni iallafall en lite piggare Isabella innan hon blev sjuk.
Tältet har hon fått av sin farmor och farfar, och hon fullkomligt älskar det. 
Snark
Fy så uttråkad jag är. Så uttråkad att jag bloggar från mobilen, vilket tar typ hundra år för mig. Isabella sover fastän hon bara varit vaken 1 och en halv timme. Hon har varit lite småförkyld, men igår kväll blev det snorkalas och idag hade hon feber också. Stackars liten. Synd im mig också faktiskt, för vi fick laddaren i fredags men då hade dom skickat fel!!! Så jag är fortfarande utan dator, och nu är jag även instängd i det här tråkiga hemmet med en sovandes bebis. Städa behöver jag inte, film gör mig trött. Vaaad kan jag göra? Hoppas ni har haft en trevlig helg iallafall. Jag återkommer så fort jag kan. Kramar
Jag lever..
Vi lever! Våran dator vägrade helt plötsligt att laddas, så har inte haft någon dator. Har beställt ny laddare som bör komma imorgon eller i början av nästa vecka. Jag håller på dör lite utan dator, men snart så.
Ny tand
Inatt kan vi ha haft den värsta natten ever. Vi la oss vid halv tolv, men vid halv tre var jag fortfarande vaken. Isabella vaknade nämligen var 10:e minut, så tillslut så fick hon komma in till oss. Det blev inte bättre, utan hon låg och vred och vände på sig, gnällde, sparkades och gud vet vad. Vid halv sju fick hon välling och sov vidare en timme, men ni kan ju tro att vi var trötta. Tur för mig så hade jag paxat sovmorgon haha så Rikard fick gå upp med henne. Men han fick sova ikapp lite under dagen han med. Tydligen hade Isabella somnat i hans knä en liten stund också, och vid hennes vanliga lur så sov hon en timme längre än vad hon brukar. Så hon var nog trött hon med.
Under dagen upptäckte jag iallafall vad som förmodligen gett oss en sådan hemsk natt och en sådan arg tjej dom senaste dagarna. Hennes första tand i överkäken håller på att titta fram (hennes högra), och det ser lite svullet ut. Hon har inte reagerat såhär mycket på hennes tre andra tänder, men det kanske är annorlunda från tand till tand?
Under dagen upptäckte jag iallafall vad som förmodligen gett oss en sådan hemsk natt och en sådan arg tjej dom senaste dagarna. Hennes första tand i överkäken håller på att titta fram (hennes högra), och det ser lite svullet ut. Hon har inte reagerat såhär mycket på hennes tre andra tänder, men det kanske är annorlunda från tand till tand?
Isabella
Isabella går en massa nu. Hon går mellan möbler, och hon släpper taget om saker för att promenera ut till ingenting. Hon går lätt tio steg på raken, om det inte är något i vägen som stör. Man blir ju så stolt när dom gör så stora framsteg. En utav hennes favoritsysselsättningar just nu är att promenera runt i lägenheten hållandes i en utav våra händer. Att leka tittut med allt som går att dra över huvudet är också superskoj. Sedan att hon ibland använder sig av sin lilla strumpa eller liknande är en annan femma. Tokfia! Men roligast är att gömma sig under ett täcke med mamma och ropa på pappa. Oj så kul det kan vara! Eller att bli jagad av någon.. då kryper hon fort som attan till närmaste människa och gömmer sitt huvud mellan benen på den personen och skrattar hysteriskt.
Ärtor är fortfarande favoriten i matväg, och det ska hon pilla ut från den övriga maten med hjälp utav pincettgreppet. Även ost, mackor, banan, och mandariner är supergott. Annars är hon inte så stor i maten våran lilla tjej. Till frukost äter hon lite välling samt lite macka/frukt. Till lunch äter hon ungefär en halv burk med mat och lite frukt om hon vill ha det. Till mellis äter hon macka/frukt/yoghurt/gröt och sedan äter hon våran mat till middag då hon får plocka själv. Innan hon sover för natten äter hon välling, vilket brukar bli allt mellan 1-2,5 dl.
Bella har även börjat prata mer. Hennes första ord var "titta". Andra ordet blev "där". Hon säger mamma och pappa ibland, men vi vet inte om hon faktiskt förstår vad hon säger då hon ibland säger "mamamama" eller "papapa". Vi har även tyckt oss höra ett "hej" några gånger.
Sedan har hon ju fått flytta in i sitt egna rum nu. Åh, min stora tjej!
Puuhh!
Åh, vilken jobbig dag. Jag har så jäkla ont i magen och ryggen och Bella är inte alls glad. Hon vaknade tidigare än vad hon brukar så både hon och jag är även trötta. La henne för en kvart sedan då hon gnuggat sig i ögonen ett himla bra tag. Men nä, sova vill hon inte. För nu står hon i sängen och gnäller "neeeej nej neej". Men jo. Tycker jag.
När hon somnat så ska jag också vila en stund så jag orkar leka med henne sen. Inte så kul för henne när morsan ligger i soffan hela dagen kanske.
När hon somnat så ska jag också vila en stund så jag orkar leka med henne sen. Inte så kul för henne när morsan ligger i soffan hela dagen kanske.
Japp, det är det här charmtrollet jag har att göra med idag!
Riktigt förbannad tjej!
Nytt rum!
Nu är Rikard på jobbet igen efter att ha varit hemma med oss i ca tre veckor. Den här veckan har han dock varit sjuk, men det har ändå varit skönt att ha honom här hemma med oss med tanke på allt som har hänt. Nu känns det rätt tomt här, och det tycker nog Bella med som kollade efter sin pappa så fort hon vaknade.
Under den här ledigheten så har Rikard målat och lagt nytt golv i Isabellas rum. Väggarna blev vita med en rosa fondvägg. Ni ska få se bilder när det är helt klart, men inte ens gardiner är uppsatta ännu då Rikards mamma ska sy dom åt oss. I vilket fall så har Bella flyttat in där nu och sovit där i några nätter. Och vet ni vad? Hon sover bättre än någonsin! Jag tror att det handlar om att hon brukar grymta och vakna till lite grann i sömnen bara, och jag som vaknar av ingenting brukar vara snabb med att ge henne nappen då. Nu när hon sover i sitt rum så hör vi bara när hon faktiskt vaknar till på riktigt och börjar gråta. Inatt vaknade hon.....ingen gång!! Utan hon vaknade vid halv sju, och då fick hon komma över till mig och äta lite innan hon somnade om till halv nio. Lyyxxx!
Under den här ledigheten så har Rikard målat och lagt nytt golv i Isabellas rum. Väggarna blev vita med en rosa fondvägg. Ni ska få se bilder när det är helt klart, men inte ens gardiner är uppsatta ännu då Rikards mamma ska sy dom åt oss. I vilket fall så har Bella flyttat in där nu och sovit där i några nätter. Och vet ni vad? Hon sover bättre än någonsin! Jag tror att det handlar om att hon brukar grymta och vakna till lite grann i sömnen bara, och jag som vaknar av ingenting brukar vara snabb med att ge henne nappen då. Nu när hon sover i sitt rum så hör vi bara när hon faktiskt vaknar till på riktigt och börjar gråta. Inatt vaknade hon.....ingen gång!! Utan hon vaknade vid halv sju, och då fick hon komma över till mig och äta lite innan hon somnade om till halv nio. Lyyxxx!
Älskade
Nu har han lämnat oss, våran fina Keso. Jag vet nu att vi gjorde rätt val, även fast det såklart känns väldigt jobbigt. Veterinären berättade att han hade fått köldskador på öronen och det var därför dom var såriga och hårda. Jag har mått otroligt dåligt under den här tiden, och gör det ännu. Det jobbigaste är inte att han inte är med oss längre, utan det jobbigaste är att veta hur tufft han hade det på slutet. Det är det som fått mig att bryta ihop. Jag är glad över att min fina Rikard funnits vid min sida och fått mig att förstå att vi har gjort allt vi kan för Keso. För det har vi. Sedan att det tyvärr finns människor som är så otroligt sjuka i huvudet är något vi inte kan rå för. Men jag lovar att hon ska få höra ett och annat från oss.
Sedan känns det skönt att vi fick några dagar med Keso. På något sätt känns det som det var meningen att han skulle komma hem till sin riktiga familj för ett avslut. Åh, fina Keso.
Tack för era kommentarer förresten, jag ska svara er när jag har tid och orken till det. Vi är sjuka här hemma också med Bella som undantag. Men hon är otroligt gnällig heeela tiden så det kanske är på gång.
Sedan känns det skönt att vi fick några dagar med Keso. På något sätt känns det som det var meningen att han skulle komma hem till sin riktiga familj för ett avslut. Åh, fina Keso.
Tack för era kommentarer förresten, jag ska svara er när jag har tid och orken till det. Vi är sjuka här hemma också med Bella som undantag. Men hon är otroligt gnällig heeela tiden så det kanske är på gång.
mja
Näe, jag vet inte vad jag ska säga. Hon har inte ringt oss idag, så vi har försökt få tag på henne. Men hon svarar inte. Så vi kan bara anta att det är hon som slängt ut Keso och inte vill prata med oss. Vad som har hänt med Chili vet vi inte. Antingen är han kvar, eller så har hon slängt ut honom med. Det kommer vi nog aldrig få veta. Chili var också ID-märkt, men vi hann aldrig registrera honom. Hur fan kunde det här hända? Vilken usel start på året.
Tyvärr så kan vi inte ha kvar Keso. Jag älskar honom, men vi vill och kan inte ha katt längre. Vi har blivit alldeles för bekväma av oss, och som sagt så tar han sönder allt vi äger. Han har redan börjat klösa på våran nya soffa och det går bara inte. Visst, han är värd mer än en soffa, men det är inte bara det.
Jag skäms över att behöva säga det, men jag tror han kommer bli avlivad. Han har egentligen aldrig mått speciellt bra, vi har alltid misstänkt att han har någon slags störning. Han blev tagen från sin mamma förtidigt, och det kan väl vara därifrån. Det är inte det att han tar sönder saker, för det kan katter göra. Han är bara väldigt speciell. Så speciell att man själv kan bli galen ibland. Att han nu har fått gå igenom det han har gjort, samt mist sin vän kommer nog bara förvärra hans personlighet. Det är ingen bra ursäkt egentligen, jag vet. Jag kommer aldrig förlåta mig själv, men vi vet inte vad annars vi ska göra. Vi kan verkligen inte ha honom! Att försöka hitta andra ägare igen kommer jag aldrig att göra. Inte någon som vi inte känner. Inte bara för Kesos skull, utan även för min. Egoistiskt? Kanske. Men jag vill inte att han ska genomlida det han har gjort igen, och jag vill inte behöva gå runt i en ständig oro och undra ifall han mår bra.
Snälla, berätta för mig. Gör vi fel? Jag orkar inte med det här längre. Jag kanske är jättelarvig, men det här har tagit så himla hårt på mig.
Tyvärr så kan vi inte ha kvar Keso. Jag älskar honom, men vi vill och kan inte ha katt längre. Vi har blivit alldeles för bekväma av oss, och som sagt så tar han sönder allt vi äger. Han har redan börjat klösa på våran nya soffa och det går bara inte. Visst, han är värd mer än en soffa, men det är inte bara det.
Jag skäms över att behöva säga det, men jag tror han kommer bli avlivad. Han har egentligen aldrig mått speciellt bra, vi har alltid misstänkt att han har någon slags störning. Han blev tagen från sin mamma förtidigt, och det kan väl vara därifrån. Det är inte det att han tar sönder saker, för det kan katter göra. Han är bara väldigt speciell. Så speciell att man själv kan bli galen ibland. Att han nu har fått gå igenom det han har gjort, samt mist sin vän kommer nog bara förvärra hans personlighet. Det är ingen bra ursäkt egentligen, jag vet. Jag kommer aldrig förlåta mig själv, men vi vet inte vad annars vi ska göra. Vi kan verkligen inte ha honom! Att försöka hitta andra ägare igen kommer jag aldrig att göra. Inte någon som vi inte känner. Inte bara för Kesos skull, utan även för min. Egoistiskt? Kanske. Men jag vill inte att han ska genomlida det han har gjort igen, och jag vill inte behöva gå runt i en ständig oro och undra ifall han mår bra.
Snälla, berätta för mig. Gör vi fel? Jag orkar inte med det här längre. Jag kanske är jättelarvig, men det här har tagit så himla hårt på mig.
Vi har fått tag på henne!
Igår kväll satt vi och pratade och spekulerade, hur skulle vi göra? Jag lekte CSI och bad Rikard att mmsa över en bild från sin gamla mobil som den nya ägaren hade skickat på Chili. Han stod ute på deras balkong och man såg husen mittemot. Tänkte gå en liten promenad på google maps haha. Vi hade redan kollat igenom Rikards gamla mobil, men så när han skulle mmsa över bilden så upptäckte vi massa nummer på smskonversationer. Vi gick igenom alla, och så var det tre nummer kvar som var okända. Klockan var kvart över elva, men Rikard envisades om att han var tvungen att testa ett iallafall, så det gjorde han. Och vem svarade? Jo, hon. Och det hörde Rikard på en gång.
Ungefär såhär lät det (väldigt nerkortat):
Rikard: Hej. En kanske konstig fråga. Men saknar du en katt?
Hon: Nej, det gör jag inte.
Han: Så du har inte haft katt?
Hon: Jo, men det var jättelänge sedan.
Han: Jaha. Var det en svartvit katt?
Hon: Jo...
Han: Ja, för man har hittat en svartvit katt som sägs vara din. Har du haft en röd katt också?
Hon: Ja.. men varför?
Han: Okej, anledningen till varför jag ringer är för att det var jag som sålde katterna till dig. Och nu har man hittat Keso ute, jättemager och smutsig.
Hon: Åh herregud! Nej men jag sålde katterna för ungefär en månad sedan.
Rikard: Okej, men har du kvar kontaktuppgifter till personen du sålde katterna till?
Hon: Ja, jag kan leta fram dom. Men inte idag, det får bli imorgon.
Blablalblabla. Vi vet inte riktigt vad vi ska tro. Först var det jättelänge sedan hon hade katter, sedan var det en månad sedan hon sålde dom. Men hon kan ju blivit stressad av situationen också och faktiskt talar sanning. Vi får se hur dagen utvecklar sig.
Förlåt för dom tråkiga och bildlösa inläggen, men jag orkar ingenting annat.
Ungefär såhär lät det (väldigt nerkortat):
Rikard: Hej. En kanske konstig fråga. Men saknar du en katt?
Hon: Nej, det gör jag inte.
Han: Så du har inte haft katt?
Hon: Jo, men det var jättelänge sedan.
Han: Jaha. Var det en svartvit katt?
Hon: Jo...
Han: Ja, för man har hittat en svartvit katt som sägs vara din. Har du haft en röd katt också?
Hon: Ja.. men varför?
Han: Okej, anledningen till varför jag ringer är för att det var jag som sålde katterna till dig. Och nu har man hittat Keso ute, jättemager och smutsig.
Hon: Åh herregud! Nej men jag sålde katterna för ungefär en månad sedan.
Rikard: Okej, men har du kvar kontaktuppgifter till personen du sålde katterna till?
Hon: Ja, jag kan leta fram dom. Men inte idag, det får bli imorgon.
Blablalblabla. Vi vet inte riktigt vad vi ska tro. Först var det jättelänge sedan hon hade katter, sedan var det en månad sedan hon sålde dom. Men hon kan ju blivit stressad av situationen också och faktiskt talar sanning. Vi får se hur dagen utvecklar sig.
Förlåt för dom tråkiga och bildlösa inläggen, men jag orkar ingenting annat.
Ge mig svar
Jag börjar känna mig sjuk. Har ont i hals och huvud. Jag hoppas det inte blir värre än så. Annars är jag rätt nere också. Alla våra planer vi hade har inte fungerat, så nu har vi ingen plan längre. Jag blir nästan tokig, jag vill så gärna få tag i den "riktiga" ägaren. Jag har googlat hela dagen känns det som, och tittat på annonser om bortsprugna katter. Ingenting hittar jag. Ingenting. Och det stör mig så mycket att vi inte minns namnet på hon som köpte katterna. Och det stör mig att jag inte vet hur Chili mår. Det stör mig att Keso och Chili inte är tillsammans, och ja, allting stör mig.
Jag vet att det blivit mycket kattprat nu, men jag har ingenting annat i tankarna. Måste få skriva av mig. Så jäkla fel allt kan gå. Varför har hennes mailadress försvunnit i flytten? Varför skrev vi aldrig något mail till varandra så vi hade det i inkort/utkorg? Varför minns vi inte namnet på kvinnan? Vart bodde hon? Var det Hägersten? Varför sparade vi aldrig hennes nummer? Varför sparar Tele2 bara samtalslistor 6 månader bakåt i tiden? Varför, varför, varför?
Även fast vi hittar ett nytt hem till Keso så är han inte med Chili, och tvärtom. Åh...
Suck
Jag sov på soffan inatt med Keso. Har världens huvudvärk idag, för det blev inte så mycket sömn. Eller jo, för hans del kanske, men jag vaknade så fort han rörde på sig lite. Sedan var han på lådan typ 5 gånger. Han är väldigt dålig i magen, hur kan man hjälpa honom med det? Någon som vet? Antar att det är för att han börjat äta igen, men vi kanske skulle ta bort maten nu och bara ge han lite grann åt gången?
Annars så är han fortfarande jättetrött, men så fort vi lämnar rummet så följer han med. Så ibland sover han ståendes. Så synd om honom.
Rikard har ringt Tele2 också, för dom hade visst öppet. Men tydligen får dom inte ge ut informationen via telefon eller mail utan bara post. Som dom skickar ut inom två veckor. Det är ju helt galet! Det är ju våra telefonlistor, och vi behöver dom nuuuuu! Så irriterande.
Update: Fick prata med chefen. Tydligen sparar dom bara 6 månader bak i tiden. Så nu sket sig allting igen.
Annars så är han fortfarande jättetrött, men så fort vi lämnar rummet så följer han med. Så ibland sover han ståendes. Så synd om honom.
Rikard har ringt Tele2 också, för dom hade visst öppet. Men tydligen får dom inte ge ut informationen via telefon eller mail utan bara post. Som dom skickar ut inom två veckor. Det är ju helt galet! Det är ju våra telefonlistor, och vi behöver dom nuuuuu! Så irriterande.
Update: Fick prata med chefen. Tydligen sparar dom bara 6 månader bak i tiden. Så nu sket sig allting igen.
Nu är han här hos oss
Den här dagen har varit väldigt jobbig för mig. Först grät jag i massor. Men sedan grät jag så mycket att jag knappt fick någon luft så Rikard fick lugna ner mig. Det jobbigaste är inte att det är just Keso, även fast det såklart bidrar en hel del. Men jag klarar inte av när jag vet att ett djur eller barn far illa. Min fina Keso, i minusgrader. Hungrig. Ensam. Sårbar. Livrädd. Det gör så jäkla ont.
Sara, Rikards syster kom över och passade Isabella medans vi åkte till Västberga för att hämta hem Keso hit. Han var sååå smal, så liten. Som en stor kattunge. Skinnet på honom existerar knappt, och när man klappar honom längs hans ryggrad så känner man i princip bara just den. Han var också väldigt smutsig och luktade verkligen illa. Så när vi kom hem så fick han en dusch, men han luktar fortfarande blä. Men vi låter det vara, han är väldigt trött och orkade knappt ens göra motstånd i duschen (han hatar vatten). Så nu får han äta, sova och gosa så mycket han vill innan vi duschar honom igen kanske imorgon.
Bella är iallafall överförtjust, men vi kan inte behålla honom. Bella är väl inte något problem längre, men han förstörde alla våra saker i förra lägenheten, och nu har vi flyttat och lagt ut väldigt mycket pengar på renovering samt köpt en ny soffa. Men vi har några planer. Den första är att kontakta Tele2 på måndag och se ifall dom har kvar gamla listor på nummer vi ringde i april 2011. För då finner vi kvinnan som köpte honom. För vi hoppas att Keso faktiskt sprungit bort att dom saknar honom. Och är det inte så, så vill jag ändå ta ett rejält snack med henne.
Nu ligger han i soffan här brevid mig och vilar. Han verkar inte kunna slappna av riktigt, men det är ju förståeligt. Att vara ute sådär, alldeles vilsen och ensam... klart han inte kunnat sova speciellt djupt. Men nu hoppas jag att han snart förstår att här är han trygg. För det är han. Min älskade Keso.
Sara, Rikards syster kom över och passade Isabella medans vi åkte till Västberga för att hämta hem Keso hit. Han var sååå smal, så liten. Som en stor kattunge. Skinnet på honom existerar knappt, och när man klappar honom längs hans ryggrad så känner man i princip bara just den. Han var också väldigt smutsig och luktade verkligen illa. Så när vi kom hem så fick han en dusch, men han luktar fortfarande blä. Men vi låter det vara, han är väldigt trött och orkade knappt ens göra motstånd i duschen (han hatar vatten). Så nu får han äta, sova och gosa så mycket han vill innan vi duschar honom igen kanske imorgon.
Bella är iallafall överförtjust, men vi kan inte behålla honom. Bella är väl inte något problem längre, men han förstörde alla våra saker i förra lägenheten, och nu har vi flyttat och lagt ut väldigt mycket pengar på renovering samt köpt en ny soffa. Men vi har några planer. Den första är att kontakta Tele2 på måndag och se ifall dom har kvar gamla listor på nummer vi ringde i april 2011. För då finner vi kvinnan som köpte honom. För vi hoppas att Keso faktiskt sprungit bort att dom saknar honom. Och är det inte så, så vill jag ändå ta ett rejält snack med henne.
Nu ligger han i soffan här brevid mig och vilar. Han verkar inte kunna slappna av riktigt, men det är ju förståeligt. Att vara ute sådär, alldeles vilsen och ensam... klart han inte kunnat sova speciellt djupt. Men nu hoppas jag att han snart förstår att här är han trygg. För det är han. Min älskade Keso.
