Så. Jäkla. Mycket. Kaos.

Hej! 

Det är och har varit sjukt mycket. Vi har nu flyttat in i nya lägenheten och det är inte mycket annat än ren kaos. Vi har sovit en natt där men det var ohållbart att vara kvar där med två barn kände jag så vi flydde hem till min pappa i Bålsta. Vi har nu bott här i några dagar och blir kvar till midsommar åtminstone. 

Stackars stackars Rikard som får fixa och dona alldeles själv. Han är verkligen bäst, förstår inte hur han orkar. Tänk att han renoverat konstant i ett par veckor för att nu fortsätta samt börja få ordning på hemmet. Det är som sagt kaos så man vet i princip inte ens var man ska börja någonstans. Han är verkligen bra han, är otroligt tacksam.

Är även otroligt tacksam för all hjälp vi fått under flytten. Rikards familj har ställt upp som bara den, och även familjen Falkner har ställt upp genom att ha Isabella hos sig. Ni alla är guld värda!

Jag trodde inte vi hade speciellt mycket onödigt, men alltså HERREGUD! Hur kan man samla på sig så mycket skit???? Jag ser knappt något ljus i tunneln och då är jag ändå bara hos min pappa nu. Det är jobbigt att konstant vara själv med barnen också men det är verkligen inget att jämföra med allt som Rikard gör. Vilken karl!! 

Jag får återkomma när saker och ting lagt sig lite. Ha det så bra så länge!

Stolt tjej! Töntig mamma!

Dagen idag har varit supertråkig. Lowe är som bekant sjuk och vi har av den anledningen hållit oss hemma. 

Igår lovade jag Isabella att vi skulle till nya lägenheten och kika på vad hennes käre far hittills åstadkommit, men samtidigt ville jag inte dra ut Lowe nu när han var så hängig. Hon tjatade och tjatade på att gå dit så tillslut sa jag att hon skulle ringa Rikard och fråga om hon fick gå dit själv. 

Isabella har aldrig varit ute själv och det kommer dröja innan hon får det (förutom på våran egna uteplats senare såklart). En del tycker det är fjantigt men vi känner oss inte bekväma med det helt enkelt. Iallafall så sa Rikard att det var okej och han och jag pratade ihop oss lite. Det tar två minuter att gå dit, men det var ändå ett stort steg!! Haha. Jag skulle kika från fönstret och han skulle stå vid gatan längst bort och vänta på henne. 

Alltså jag inser verkligen att det låter töntigt, men jag var tvungen att ta kort på henne för hon var SÅ himla stolt så ni anar inte. 

Vi har pratat mycket om att inte prata med främmande människor, och jag har tagit upp det klassiska exemplet om att klappa en hund och bli tillfrågad om att följa med hem och se hundens valpar. Isabella VET vad hon ska och inte ska göra i ett sådant läge, men vad tror ni jag ser från fönstret när hon skuttat iväg? Hon ställer sig och pratar med en främmande människa och klappar hennes hund. 

En stolt tjej har vi (som inte visste att vi hade stenkoll på henne), men helt ärligt, jag vet inte när jag någonsin kommer kunna låta henne få gå ut på egen hand.  Jag är inte ens bekväm med att hon ska klappa främmande hundar oavsett om ägaren tycker det är okej eller ej. Usch jag är verkligen en hönsmamma i det här läget. Kan jag behålla henne hemma hela livet?


Fullt upp

Det märks kanske att vi har en hel del att göra då det ekar tomt här. Rikard renoverar nya lägenheten och jag är med barnen. Det känns lite halvt kaotiskt allting just nu, så vi lämnar den biten för nu. Orkar inte tänka på det. 

Sist jag skrev så skrev jag att vi skulle ut och cykla och att jag tror det kommer dröja innan Isabella lär sig det då hon har så dåligt tålamod. Den meningen vill jag ta tillbaka. 😉 Hon cyklar helt plötsligt korta stunder själv!! Det enda problemet just nu är styret som hon viker undan efter några meter. Men balansen och allt finns där! Hon är sååå stolt och bara skrattar och skrattar och skrattar när hon cyklar haha. 


Igår åkte vi till min bror i Solna. Han gick ut högstadiet så vi blev ditbjudna på mat och fika. Supermysigt! Lowe fick en konstig hosta från ingenstans som jag inte förstod mig på. Men inatt bröt en förkylning ut så det förklarade saken.

 

Under dagen idag har Lowe inte kunnat sova någon annanstans än i min famn för då har han fått världens hostattack efter en liten stund. Stackars plutt. Han är väldigt hängig men har glada och pigga stunder också, om än kortare än vanligt. Hoppas vi andra slipper bli sjuka, är heeeelt fel tidpunkt för sjukdomar. Vi kommer som det ser ut nu inte ens hinna renovera klart innan vi måste vara ute från den här lägenheten. Så himla typiskt hur dumsnäll Rikard kan vara ibland. Men nä, inte tänka på det. Vi får ta det som det kommer! 

På Isabellas sommarfest på förskolan. Älskade barn!